En konstig känsla.
Jag är inte tjejen som fnittrar, jag är tjejen som alltid har svar på tal. Nu har det för första gången i livet hänt; jag har fnittrat och tappat orden. Vid värsta möjliga tillfälle dessutom! Jag fyller snart 20 år och träffade en väldigt trevlig kille igår, och vad händer? Jo, jag börjar helt plötsligt bete mig som en 11-årig flicka, jag kröp in i ett skal och satt tyst och fnittrade. Inte skratta, utan fnittra. Jag har aldrig varit med om något sånt tidigare. Jag förlorade totalt fotfästet! Nej, det var verkligen inte pga att jag gillade honom, inte pga kärlek, inget sånt. Jag förlorade bara allt som är jag, min humor och mina snabba kommentarer.
Jag vet att jag inte brukar skriva om sånahär saker här på bloggen, men jag måste verkligen få tips. Vad ska jag göra? Jag har förlorat en stor del av migsjälv i detta.
Jag vet att jag inte brukar skriva om sånahär saker här på bloggen, men jag måste verkligen få tips. Vad ska jag göra? Jag har förlorat en stor del av migsjälv i detta.
Kommentarer
Trackback
