Ligamentet är skadat

Alltså en sena mellan tummen och pekfingret har fuckat sig, men det är bättre nu! Idag har jag tom kunnat öppna skruvkorkar för första gången sedan i lördags. Och ser ni? Jag skriver med stora bokstäver! WOHO!
En liten recap då:

2009-10-17 Lördag: Vaknade och var otroligt peppad inför dagens skidtävlingar. Dessvärre hade USSU (studentkåren...) inte bokat någon buss till oss så vi fick åka bil. Jag åkte med racekaptenen Sam som kör som en himla dåre! Vi kom fram i väldigt god tid och drack lite öl innan tävlingen. Jag drack dock bara en för jag anser inte att alkohol har med skidåkning att göra! Vi värmde upp och körde lite portar. Själva tävlingen började vid sjutiden, jag startade som andra i laget. Man kör liksom fyra i varje lag och de lag som kommer ner först vinner, lite som en stafett. Jag klarade de fyra första portarna väldigt bra men på femte fick jag en rejäl vurpa och båda skidorna löste ut, ner måste man dock för att laget inte ska bli diskat så jag plockade upp skidorna och sprang ner. Jag kände dock att jag inte kunde röra tummen men tävlingsnerverna slog till. Läkaren kom direkt fram till mig och kollade, det var redan så svullet så hon inte kunde säga hur skadat det var. Jag åkte dock tre åk till och bet ihop, fick dock hjälp med ALLT! Knäppa hjälm, sätta in stavar i händerna etc. Kul! Sedan söp vi bort alla våra synder och lekte lite "never have I never"-lekar! Sjukt kul! Jag älskar verkligen skidlaget! Jag kom hem vid ettiden på natten med bandage om handen. Snygg var jag dock, kolla bara:


Okej, lite trött ser jag ut. Men jag tycker faktist att jag ser helt okej ut. Kan det bero på att killarna här alltid ger mig världens sötaste kommentarer? Jag vill aldrig härifrån!

2009-10-17 Söndag: Tog en ordentlig slappardag. Fick reda på att en av mina kompisar råkat få in en flaska i handen under natten och skurit av en stor blodåder, inte kul att få reda på! Jag åkte och köpte Ben & Jerrys för att dämpa båda våra smärtor, det funkade jättebra. Eller ja, tills jag fick en laktoschock och fick springa på toa. Åh, jag hatar att inte tåla mjölk! Drog hem ett tag och sedan gick Moa, Fanny, Ingrid och jag till våran fina kvarters-italienare för lite perfekt pasta. Kom hem sent på kvällen med en fin, nu lite blå, tumme!

2009-10-18 Måndag: Denna dagen var fruktansvärt seg! Vaknade och kunde knappt andas genom nosen. Kul liv! Tog en sovmorgon och drog sedan till Health-centret på skolan och fick en akuttid. Missade därför eftermiddagslektionen, sorry Ulf! Kom in till läkaren klockan 13:45 och blev direkt hänvisad till akuten här i Brighton. Studentkåren fixade taxi som hämtade mig redan 14:15! Väldigt snällt av dem! Klockan 15 fick jag första utlåtandet från läkaren och inte ens hon kunde se om det var brutet, så jag blev skickad till röntgenavdelningen. Zappzapp, min första röntgen i hela mitt liv och sen tillbaka till läkaren. 16:15 var jag ute från sjukhuset i mitella och med väldigt bandagerad tumme. I Sverige hade detta tagit en evighet men här är allting väldigt mycket mer effektivt! Jag fick tid hos specialistläkare på måndag eftermiddag (den 25e...) och då får jag reda på hur stor skadan är. Jag åkte sedan tillbaka till skolan för att sjunga lite kör med min dåliga hals. Inte kul! Blodsmak i munnen och hela köret. Åkte hem och sov en väldigt behövlig sömn!

2009-10-19 Tisdag (idag): Vaknade ännu en dag med tät näsa. Kul liv! På med mitellan och till skolan! En fruktansvärt seg och nysig gramatiklektion senare gick jag hem, jag klarar inte detta mer. Det är inte kul att ha trasig tumme och vara dunderförkyld! Jag somnade runt klockan fyra och vaknade vid sju-åtta-tiden. Fy hundan! Nu har jag tvättat och nu ska här sovas igen.

Pusspuss

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0